Vad har hänt Tyrone?
Jo, såhär är det!
Vi har varit hos veterinären eftersom han knappt gick att rida. Han var sur och ville inget annat än att skritta. Han blev skänkeldöv och blev helt vansinnig när jag hade spö. Jag kände när jag red hur hela han tryckte ihop sig och stannade sedan och vägrade gå. Gång på gång gav han ifrån sig extrema bocksprång, värre än någonsin och helt utan förvarning så jag flög i marken gång på gång. Jag hade testat nästan allt, massören var ute, samma foder som innan, lugnt stall och vila nästan hela hösten och mycket uteritter, hovslagare och till sist tog jag ut veterinär som sa åt mig att åka till kliniken med honom. Vi åkte dit, kunde inte se att han var halt och han vägrade göra böjprov, stegrade sig så fort vi försökte. Han blev sprutad i båda framknäna och efter pälsen rakats bort där kunde man känna att dem faktiskt var väldigt galliga, inget man kunde känna med päls.
Kom hem och satte igång honom igen och så tillbaka. Denna gång försökte han kasta av mig med så vi bestämde för att spruta honom ännu en gång i båda fram. Han var mindre gallig denna gång och hade efter första besöket inte tryckt ihop sig när jag red och han gick faktiskt framåt men han var ju som en vildhäst fortfarande, bockade och stegrade, kastade sig åt alla håll och drog iväg. Andra gången när vi var där diskuterade vi varför. Antagligen är det så för han har så hög rumpa att några kotor i ryggen blivit klämda för att de har för mycket lutning och för att minska det har han belastat framknäna som blev överbelastade. Skulle det inte hjälpa denna gång ska vi röntga nästa gång vi ska dit, om några veckor.
han har varit så jobbig att sätta igång med eftersom han psykiskt inte klarar av att bara skritta. Han fick sina ryck och blev rodeohäst och kastade av alla som satt upp. Så även om vi skulle skritta honom släpptes han i paddocken och han sprang av sig, sen var han lugn och fin. Han fick då även sina ryck och kastade sig och bockade när man bara gick med honom i grimskaft! Men så länge han får vara igång har han varit väldigt trevlig att hålla på med, visst är han fortfarande tjurig men inte alls lika mycket och det är mest när han blir trött, som vanligt med andra ord.
Har även haft ute en hästheelare som försökte täppa till hans energikällor men det fungerade inget vidare för Fia lyckas mentalt hindra att behandlingen kommer fram. Hon är orsaken till varför han kan vara grinig sa hästheelaren. Och jag förstår vad jag menar för när jag rider på fältet vid hagarna (enda stället vi kan rida på) så springer hon mot honom, skriker som bara den och springer mot honom och vid sidan. Inte att hon vill attackera eller brunstskriker utan detta är något helt annat jag aldrig träffat på tidigare! När hon gör detta känner man hur Tyrone sjunker ihop, ungefär som att han bara vill försvinna och så blir han tyst, jag känner inte av hans personlighet när hon håller på. Fast hon har blivit bättre sedan jag sa åt henne på skarpen flera gånger att hon skulle lägga av, så vi hoppas det håller i sig.
Det var en liiiten text vad som hänt/händer med hästen just nu. Uppdaterar mer om hela situationen när vi varit på återbesök. Men nu har jag svarat på den frågan iaf. :)
Bild från frsta besöket. En lagom drogad häst med ett nysytt snyggt täcke.
Vi har varit hos veterinären eftersom han knappt gick att rida. Han var sur och ville inget annat än att skritta. Han blev skänkeldöv och blev helt vansinnig när jag hade spö. Jag kände när jag red hur hela han tryckte ihop sig och stannade sedan och vägrade gå. Gång på gång gav han ifrån sig extrema bocksprång, värre än någonsin och helt utan förvarning så jag flög i marken gång på gång. Jag hade testat nästan allt, massören var ute, samma foder som innan, lugnt stall och vila nästan hela hösten och mycket uteritter, hovslagare och till sist tog jag ut veterinär som sa åt mig att åka till kliniken med honom. Vi åkte dit, kunde inte se att han var halt och han vägrade göra böjprov, stegrade sig så fort vi försökte. Han blev sprutad i båda framknäna och efter pälsen rakats bort där kunde man känna att dem faktiskt var väldigt galliga, inget man kunde känna med päls.
Kom hem och satte igång honom igen och så tillbaka. Denna gång försökte han kasta av mig med så vi bestämde för att spruta honom ännu en gång i båda fram. Han var mindre gallig denna gång och hade efter första besöket inte tryckt ihop sig när jag red och han gick faktiskt framåt men han var ju som en vildhäst fortfarande, bockade och stegrade, kastade sig åt alla håll och drog iväg. Andra gången när vi var där diskuterade vi varför. Antagligen är det så för han har så hög rumpa att några kotor i ryggen blivit klämda för att de har för mycket lutning och för att minska det har han belastat framknäna som blev överbelastade. Skulle det inte hjälpa denna gång ska vi röntga nästa gång vi ska dit, om några veckor.
han har varit så jobbig att sätta igång med eftersom han psykiskt inte klarar av att bara skritta. Han fick sina ryck och blev rodeohäst och kastade av alla som satt upp. Så även om vi skulle skritta honom släpptes han i paddocken och han sprang av sig, sen var han lugn och fin. Han fick då även sina ryck och kastade sig och bockade när man bara gick med honom i grimskaft! Men så länge han får vara igång har han varit väldigt trevlig att hålla på med, visst är han fortfarande tjurig men inte alls lika mycket och det är mest när han blir trött, som vanligt med andra ord.
Har även haft ute en hästheelare som försökte täppa till hans energikällor men det fungerade inget vidare för Fia lyckas mentalt hindra att behandlingen kommer fram. Hon är orsaken till varför han kan vara grinig sa hästheelaren. Och jag förstår vad jag menar för när jag rider på fältet vid hagarna (enda stället vi kan rida på) så springer hon mot honom, skriker som bara den och springer mot honom och vid sidan. Inte att hon vill attackera eller brunstskriker utan detta är något helt annat jag aldrig träffat på tidigare! När hon gör detta känner man hur Tyrone sjunker ihop, ungefär som att han bara vill försvinna och så blir han tyst, jag känner inte av hans personlighet när hon håller på. Fast hon har blivit bättre sedan jag sa åt henne på skarpen flera gånger att hon skulle lägga av, så vi hoppas det håller i sig.
Det var en liiiten text vad som hänt/händer med hästen just nu. Uppdaterar mer om hela situationen när vi varit på återbesök. Men nu har jag svarat på den frågan iaf. :)
Bild från frsta besöket. En lagom drogad häst med ett nysytt snyggt täcke.
