Zebror.
Träffade på en zebra igår. Hon var lika vacker som resten i flocken. Allt jag vill göra var att gå fram och prata med henne, berömma henne men hon hann lämna innan jag hann göra det. Varför är alla andra zebror så vackra? Alla utom jag? En blandning mellan äckel och skam döljer sig över min zebrakropp. Ändå är jag så osäker om jag fortfarande räknas som zebra eller om jag lämnat flocken. Jag vill både och, jag vill ha min gemensamhet fast jag vill inte vara en zebra. Många tankar går runt i huvudet nu, zebra eller inte. Vad ska man vara? Vem är man om man inte längre är zebra? En gång zebra alltid zebra, om inte, när blir man icke zebra?
Kan du berätta hur dina föräldrar tog det? Håller själv på men vågar inte berätta för mina föräldrar, har du några tips?