Ryggbesvär

När jag var 14 år flög jag av Tyrone rätt illa och råkade hamna under honom och fick en hov mellan skuldrorna. Vid det laget vågade jag inte berätta något eftersom folk då sa att han var för vild för mig och att jag borde sälja honom och köpa en lugnare häst. När jag var kring 17 år började besvären på riktigt. Då tränade jag inget och hade gått upp bra många kilon. Den tidigare ömma punkten i ryggen pga att nerverna skadades av fallet spred sig mellan skuldrorna och jag kunde knappt stå av smärta. Fick direktioner om att träna eftersom muskelfästena även skadats. Sagt och gjort ryggen blev bättre. Men genom åren har den ändå försämrats. Vissa dagar kan jag inte komma upp ur sängen av smärta, kan inte ha tryck på ryggen, mina skulderblad är så rörliga att de kan fastna i varandra om jag trycker ihop ryggen och armarna domnar av då och då. Inte nog med det, att rulla axlarna låter och knakar så högt att folk ber mig att sluta röra på mig för att det låter så äckligt. Nu håller jag på att jobba upp ryggen igen men vägen är smärtsam. Några kilo för tung för min rygg och träningsvärk i ryggen är inte skön träningsvärk utan den gråter jag av smärta för. Har svårt att ligga eller sitta långa stunder. Varje natt sover jag på spikmatta för att dämpa smärta och få igång blodcirkulationen i ryggen. Detta kommer jag leva med resten av livet. Men jag hade tur, hade kunnat bli förlamad på plats!


Smärtan jag känner är som knivhugg i nervskadan, böjer jag mig framåt eller tar i för mycket känns det som att någon bränner mig över hela ryggen. Ungefär som att ha tvångströja på sig för jag kan inte böja armarna bakåt ibland. Som att ha en tryck på kroppen hela tiden och att kroppen är fullständigt utmattad och inte orkar något mer någonsin. Det är smärtan jag känner varje dag, hela tiden.
Ungefär så här känns min rygg varje dag.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: